Studeranden berättar om sina huvudämnen (mera på kommande!):
ALLMÄN STATSLÄRA
- Vad är politik? Hur fungerar demokratier? Vad är legitim makt? Om de här frågorna intresserar är allmän statslära kanske ämnet för dig. Grundstudierna koncentrerar sig på det politiska systemet i Finland och andra europeiska stater och man söker grunder för dagens teorier i politisk filosofi från Macchiavelli till Nietzsche. Ämnesstudierna är ganska flexibla och man kan läsa om mera konkreta företeelser i den aktuella politiken eller rikta in sig på teoretiska studier. Flexibiliteten gör att det är möjligt att läsa kurser också i världspolitik eller organisationsteori inom ramen för det egna huvudämnet. -Amanda Sundell-
EKONOMISK OCH SOCIAL HISTORIA
- Ekonomisk och social historia är en historievetenskap. Genom att studera historia skall man kunna lära sig något om dagens samhälle och främst kunna förstå dagens samhälle. Medan politiska historian studerar Kekkonen studerar vi vardagen och de vanliga människornas historia. Tyngdpunkten är alltså på de sociala och ekonomiska förändringarna inom samhället och hur de har influerat och påverkat den vanliga "lilla" människan. Taso, som det kallas pga. det finska namnet Talous- ja sosiaalihistoria har ett väldigt brett intresse och man kan studera väldigt olika saker. Tidsmässigt är tyngdpunkten på 1700-1900- talen men detta är ingen norm. Om det alltid störde dig i skolan att man bara tjafsade om Napoleon och krig och gränser som drogs här och där och kungar som kom och gick, men du aldrig förstod vart bonden Paavo&co (som ju var i absolut majoritet i historien och i princip är det än i dag) försvann i det hela och om det alls petade honom i röven när gränserna drogs och kungarna byttes osv... Då e Ekonomisk och social historia något för dig. -Wilhelm Ehrnrooth-
KOMMUNIKATIONSLÄRA
NATIONALEKONOMI
POLITISK HISTORIA
- Läser du politisk historia, vad är det? Vill du bli nån sorts politiker? Nej, jag, personligen, vill inte bli det, men kanske man kan bli det och någon som läser ämnet vill säkert bli det och kommer antagligen att göra det. Ämnet politisk historia kallas i Sverige för samtidshistoria som kanske är ett lite mera beskrivande namn. Tacka gud vet vi Sverige, eller hur?.Det är alltså fråga om det moderna samhällets historia och som "generell" riktlinje används tiden från franska revolutionen 1789 som startdatum. Kort och gott så behandlar man all historia som kan ha en relevans för formnigen av dagens samhälle med en tyngdpunkt på de sista 100 åren...pust! Definitvt mycket debatt och åsikter om det förgångnas betydelse. Frågor som: Vad har vi lärt oss? Har vi lärt oss? Vem har lärt sig? Varför bryr man sig överhuvudtaget om historia? Varför lär sig vissa aldrig? För dig, som är intresserad av hur dagens samhälle påverkas och om de faktorer som har verkan på vår kära lerkula Tellus, men har ett särintresse för historia, kan ämnet politisk historia vara det du sökt efter! Jag personligen ångrar ingenting...gällande studieval. -Jens Alderin-
PRAKTISK FILOSOFI
- Praktisk filosofi lönar sig absolut inte att studera om man har gått ut gymnasiet och tycker att filosofi är roligt. Filosofi är ingen kvantitativ vetenskap. Detta innebär att filosofer aldrig sammlar in empiriskt material för att induktivt kunna dra slutsatser utgående från det. En filosof måste alltid vara beredd att ifrågasätta och, för att låna den ledande fenomenologen och mytomspunne radikaliseraren Edmund Husserl, "börja om från början". Vidare har filosofin i dagens läge inget ens mera eller mindre vedertaget paradigm att gå efter. Med paradigm menas en hård kärna av kunskap, man skulle kunna tala om spelregler, som skyddas och omhuldas av resten av den vetenskapliga verksamheten. Om man är lat lönar det sig att välja ett ämne som har en dylik hård kärna av kunskap som ingen egentligen ifrågasätter. Så t.ex. betvivlar ingen nyttan av att samla in observationer i samhällsvetenskapliga sammanhang. Vill man förklara orsakerna till varför självmordstalet i ett land är högre ett år än ett annat måste man kunna hänvisa till statistiskt material i anknytning till frågan. Några sådana nödvändighetsteser förekommer inte inom filosofin. Om några sådana framläggs omkullkastas de direkt. Den enda möjligheten man som filosof har att övertyga är att komma med tillräckligt slagkraftiga argument. Varför tror ni att Aristoteles fortfarande, efter mer än 2000 år har gått sen han dog, läses vid inträdesprovet till praktisk filosofi? Svar: han kunde övertyga. -Otto Linderborg-
SOCIAL- OCH KULTURANTROPOLOGI
- Social och kulturantropologi är ett intressant ämne som behandlar olika kulturer och samhällssystem i världen. Genom att studera och jämföra olika levnadssätt och sociala system söker antropologen finna universella likheter, det som är gemensamt för alla folk och kulturer, liksom man också särskiljer på det som är unikt och specifikt. Många har uppfattningen att antropologi handlar om att undersöka historiska, eller så avlägsna och exotiska kulturer som möjligt, men så är det inte nödvändigtvis! Man kan lika gärna koncentrera sig på dagens moderna värld och en antropolog kan till exempel välja att studera en minoritet eller en avgränsad grupp inom ett västerländskt samhälle. Jag brukar likna antropologi vid en blandning av sociologi och filosofi. Åtminstone innehåller antropologin influenser av dem båda. Inom sociologin studeras det moderna västerländska samhället. En antropolog kan också ägna sig åt västerländska kulturer, men begränsar sig inte vid det. Med jämförelser av hur det är annanstans i världen kan man nå djupare förståelse för och nya perspektiv på en del fenomen. Antropologin är ofta rätt teoretisk och med hjälp av konkreta exempel av hur något folk lever kan antropologen argumentera för vidare filosofiska argument som kan visa sig vara av vikt för en större grupp människor än den särskilda grupp som studerats. De antropologiska studierna vid statsvetenskapliga fakulteten skiljer sig aningen från mängden. Speciellt i början går man på föreläsningar och skriver mycket essäer. Skriftliga tentamen är mindre vanliga än inom andra huvudämnen. Studierna är, som redan nämnt, rätt så teoretiska, men personligen tycker jag antropologi är ett otroligt intressant och inspirerande ämne! -Jenny Stenbäck-
SOCIALT ARBETE
SOCIALPOLITIK
- Både socialpolitik och socialt arbete är del av den samhällspolitiska institutionen (f.d. socialpolitiska institutionen, som i Helsingfors universitet är den äldsta i Finland). Huvudämnet socialpolitik handlar om välfärd i samhället. Ämnet är nära släkt med sociologi, men riktar sig speciellt på frågor om samhällelig välfärd och rättvisa. Vad är välfärd och hur skall man skapa det? Är det statens uppgift? Funkar vårt nordiska välfärdssamhälle och varför? Hur tryggar man välfärd på andra sätt? Hur kan man balancera välfärd och marknadsekonomi? Bland annat sådana här frågor handlar socialpolitik om, men sist och slutligen är det ett väldigt vitt och omfattande ämne. Socialpolitisk forskning handlar om att ifrågasätta vardagliga uppfattningar och att kritiskt leta efter alternativa lösningar på problem. Vi lever i en tid av förvandling då globaliseringen och nya samhälleliga värden ställer nya krav på gamla strukturer. Inom socialpolitik frågar man även hur allt detta påverkar vanliga människors vardag och levnadssätt. Inom socialpolitik kan man också avlägga skilda studiehelheter i miljöpolitik, stadsforskning, och gerontologi. -Mona Raina-
SOCIALPSYKOLOGI
SOCIOLOGI
STATISTIK
U-LANDSFORSKNING
- Global ojämlikhet ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Vad är utveckling? Med vilka grunder kan vi påstå att ett land är mer utvecklat än ett annat? Detta är typiska frågor för u-landsforskning. U-landsforskning är ett studium av utvecklingsländer och i synnerhet deras sociala uppbyggnad och former av social förändring. U-landsforskningen har sin utgångspunkt i de utvecklingsproblem, som får oss att dela in länder i rika och fattiga, utvecklade och underutvecklade. Denna problemcentrerade utgångspunkt kombineras med en tvärvetenskaplig metod, som fritt tillämpar olika samhällsvetenskapliga discipliner. Forskningen är således öppen för nya tolkningar och synvinklar. Utöver dess mångsidiga forskningsämne och nyskapande metod präglas u-landsforskningen av en särskild normativ dimension. U-landsforskningen utgår från att en global ojämlikhet råder. Denna ojämlikhet kan och bör förebyggas med hjälp av en fördjupad förståelse för samhällena i den underutvecklade världen. Ta ställning - studera u-landsforskning! -Roland Sundström-
Biämneshelheter:
Argonaut Study Program
EU
Internationella uppgifter
Ledarskap
Livsåskådning
Miljöpolitik
Stadsforskning
Vetenskapsforskning
Åldrande