Sociologi

• Målsättningar med studierna

• Linjer

• Studerande med kandidatexamen vid SSKH

• Studiernas uppbyggnad

• Allmänna studier och obligatoriska huvudämnesstudier för politices kandidat och magisterstudier

• Studieplaner

• Biämnesstudier

• Sociologi som biämne

• Studier för för läsåret 2008-2009

• Lärarnas forskningsperioder

• Anteckning av studieprestationer

• Bedömningsgrunder

• Studierådgivning

Sociologi som vetenskap

Sociologins undersökningsobjekt varierar från globalisering och hela samhällen till intima sociala relationer. Sociologin undersöker samhällsstrukturen och dess förändringar; institutioner, organisationer och samfund; social handling och sociala nätverk; människors värden, attityder och talsätt.

Genom att tänka sociologiskt kan man ifrågasätta vardagliga uppfattningar och medvetet undvika konventionella tänkesätt. Då sociologins synpunkter och forskningsresultat når djupare än konventionella tänkesätt, avslöjar dolda problem och visar på nya alternativ, har sociologin en stark kritisk potential. Av samma orsaker är sociologin gångbar också i beslutsfattning och planering som kräver avancerad kunskap.

Målsättningar med studierna

Målet är att utbilda sociologistuderande till experter som självständigt kan inhämta och analysera information om samhälleliga fenomen samt bearbeta och använda denna kunskap i olika uppgifter. Det är därför viktigt att fördjupa sig i begrepp och teorier; med stöd av dem kan man strukturera samhälleliga fenomen och framföra motiverade tolkningar om dem. Det är också viktigt att behärska forskningsmetoderna, så att man kan skaffa och bearbeta empirisk kunskap och dra slutsatser på basis av den. De vanligaste sätten att inhämta kunskap är genom intervju- och frågeformulär, register, dokument och andra skriftliga källor samt statistik, eller genom observation och temaintervjuer. Man kan använda sig av både statistiska och kvalitativa metoder. I studierna och som sociolog är det viktigt att vara intresserad av samhället och dess problem samt att kunna tänka och arbeta självständigt. Det är också viktigt att behärska modersmålet, men även övrig språkkunskap är av betydelse. Matematiska färdigheter är viktiga speciellt för demografer, men även studeranden vid den allmänna linjen har nytta av dem.

De flesta sociologer jobbar med planering, administration och statistiska uppgifter, som lärare inom vuxenutbildningen samt som journalister eller med andra informationsuppgifter. Många är forskare eller experter inom beslutsfattande.

Linjer

Kandidatstudierna är gemensamma för alla sociologistuderande. Vid övergången till magisterstudierna väljer studeranden antingen linjen för allmän sociologi eller linjen för demografi.

Kandidatstudierna betonar ämnet som en samhällsvetenskap med bred bas. Teori och forskning som gäller samhällsstrukturen och social handling står i centrum. I ett senare skede av studierna bekantar sig studeranden med minst två forskningsområden, t ex familjesociologi eller miljösociologi. Studerande med avsikt att specialisera sig på demografi har i det här skedet möjlighet att välja forskningsområdena så att de stöder senare specialisering inom demografin.

Demografilinjens särskilda mål är att ge färdigheter för sådana forsknings- och planeringsuppgifter som förutsätter kännedom om befolkningsfenomen (befolkningstillväxt, nativitet, mortalitet och migration) och förmåga att analysera dem. Demografisk expertis och förtrogenhet med statistiska metoder är viktiga i forskning och planering som gäller bl. a utbildning, hälsovård, socialskydd, arbetskraftsadministration och samhällsplanering. Utvecklingssamarbete som strävar efter att lösa befolkningsproblemen i utvecklingsländerna är också ett arbetsfält för demografer. Lika omfattande undervisning i demografi erbjuds inte vid andra universitet i Finland.

Studerande i sociologi som önskar bedriva sina magisterstudier på linjen för demografi rekommenderas att i sina ämnesstudier välja forskningsområden som anknyter till demografi. Huvudämnesstuderande i andra ämnen kan avlägga en studiehelhet i grundstudier i demografi. Denna helhet kan inkluderas som biämnesstudier i andra utbildningsprogram. Helheten ger även färdigheter för magisterstudier inom demografi för dem som får studierätt för magisterstudier i sociologi.

Studerande med kandidatexamen vid SSKH

Efter kandidatexamen vid Svenska social- och kommunalhögskolan kan huvudämnesstuderande i sociologi fortsätta sina studier i sociologi vid socialvetenskapliga institutionen utan inträdesförhör. Studerande som fortsätter sina studier i magisterprogrammet vid statsvetenskapliga fakulteten ombes anmäla sig i fakultetens studiebyrå, Unionsgatan 37 må - to 13-15.

Examensfordringarna vid SSKH och läroämnet sociologi vid Helsingfors universitet är samordnade.

För närmare uppgifter se webbsidan http://www.valt.helsinki.fi/sosio/svenska/opiskelu/index.htm

Studiernas uppbyggnad

Allmänna studier och obligatoriska huvudämnesstudier för examen som politices kandidat och politices magister

Sammanlagt 24 sp: • orienterande PIP 1 sp • språkstudier 10 sp Andra inhemska språket 4 sp tillfredsställande eller goda skriftliga och muntliga färdigheter i det andra inhemska språket som förutsätts ilagen angående språkkunskap

Främmande språk 3 sp textförståelse och muntlig färdighet Modersmålet 3 sp skriftlig kommunikation

• introduktion till statistik 10 sp

• ikt -studier 5 sp Ikt-studier omfattar en introduktionskurs och en kompletteringskurs i adb (statistisk databehandling (SPSS) rekommenderas).

Studieperioderna för kandidat- och magisterstudier, deras omfattning och struktur redogörs för i denna tabell.

För att studierna skall fortskrida på ett meningsfullt sätt och studeranden ha tillräckliga baskunskaper i varje skede av studierna förutsätts att studierna genomförs i en bestämd ordning: först en studieperioder som ingår i grundstudierna, därefter studier som ingår i ämnesstudierna och till sist studieperioder som ingår i magisterstudierna. Ordningsföljden för genomförandet är inte till alla delar definitiv; i vissa fall kan det vara ändamålsenligt att samtidigt avlägga studieperioder som ingår i olika studiehelheter. I beskrivningen av varje studieperiod nämns vilka studier som bör vara avlagda innan studieperioden i fråga kan påbörjas.

Då delar av litteraturtentamina ersätts med föreläsningar, seminarier, bokreferat eller dylikt bör dessa vara avlagda innan man anmäler sig till fakultetstentamen.

Om det är oklart hur gamla och nya examenskrav motsvarar varandra skall studerande försäkra sig om motsvarigheten med examinatorn i fråga.

Följande diagram visar ett exempel på hur studieperioderna på den allmänna linjen kan tidsplaneras då målsättningen är att genom heltidsstudier avlägga kandidatexamen på tre år och magisterexamen på fem år.

I ämnesstudierna och magisterstudierna kan man, då detta särskilt omnämns, ersätta en bok med ett bokreferat eller en essä, genom överenskommelse med studieperiodens examinator. En bokpresentation, dvs. ett referat är en klart skriven redogörelse för bokens centrala innehåll. Fritt formulerad referering till vetenskaplig källa och direkta bokcitat (använd alltid citationstecken) skall alltid hållas åtskilda. Presentationen får inte bestå av endast en samling citat ur boken. I fördjupade studier skrivs en på boken baserad tematisk essä om ett ämne som överenskommits med examinatorn under dennes mottagningstid. Essän får dock inte baseras på subjektivt tyckande eller egna känslor, utan på reflektion och motiverade argument. Bokrepresentationens eller referatets längd bör vara ca 10 sidor och lämnas in för granskning till examinatorn i fråga före anmälning till tent. Presentationen eller essän bedöms med skalan 1 – 5. Man kan ersätta en bok i en tent med en bokpresentation eller en essä endast om denna blivit godkänd före anmälningen till tenten.

Man kan få en studiepoäng inom grund- eller fortsättningsstudierna även genom att delta i fyra enskilda föreläsningar arrangerade av läroämnet (t.ex. utländska besökare) Föreläsaren eller arrangören antecknar att studeranden varit närvarande i den studerandes föreläsningspass. Därtill skrivs en föreläsningsdagbok över föreläsningarna, som lämnas in till läroämnets kansli. Föreläsningsdagböckernas tas emot av professor Pekka Sulkunen. Ett enskilt föreläsningspass är i kraft i två år. Föreläsningspass kan erhållas från läroämnets kansli.

Studieplaner

Studerande som avlägger magisterexamen uppgör sammanlagt två studieplaner i olika skeden av studierna (förutom den första plan som görs första året) som gås igenom med en lärare. Studieplanerna uppgörs skriftligt och i dem särskiljs de resterande studierna i huvud- och biämnesstudier. Avläggandet av studieperioderna antecknas i planen terminsvis. I mån av möjlighet antecknas i planen även på vilket sätt man ämnar avlägga de olika studieperioderna (t.ex. genom fakultetstent, föreläsningskurs, kurs i forskningsområde). Den första studieplanen görs under proseminariet. Planen täcker studierna fram till kandidatexamen (eller till motsvarande skede i studierna) och gås igenom med ledaren av proseminariet. Den andra studieplanen presenteras i samband med anmälningen till pro graduseminariet. Vid detta tillfälle ger läraren respons och godkänner planen som sådan eller efter sådana ändringar som överenskommits gemensamt. Planen täcker de resterande studierna för magisterexamen.

Biämnesstudier

Syftet med biämnesstudierna är att bredda sociologernas samhällsvetenskapliga expertis och metodologiska kunnande. Samtidigt ökar de möjligheterna att specialisera sig inom något problemområde och att inrikta studierna enligt eget intresse. Eftersom sociologi är ett vidsträckt samhällsvetenskapligt ämne kan det kombineras med vilket läroämne som helst vid statsvetenskapliga fakulteten samt med flera läroämnen vid de övriga fakulteten. Det är dock viktigt att valet av biämnen och kurser inom sociologin utgör en meningsfull helhet med vars hjälp studeranden blir expert inom ett visst problemområde.

I utbildningsprogrammet för sociologi finns inga särskilda bestämmelser gällande biämnen. Studerande kan antingen avlägga grundstudier i två biämnen eller grund- och ämnesstudier i ett biämne. Biämnet kan även tillhöra läroämnen utanför fakulteten (se tillgodoräkning av studier). För övriga biämnesstudier ställs inga krav gällande omfattning och nivå.

Biämnen som kan rekommenderas på linjen för demografi är speciellt statistik och nationalekonomi, socialpolitik, ekonomisk och social historia, socialantropologi, geografi och matematik.

Sociologi som biämne

Sociologi lämpar sig väl som biämne för studerande inom flera andra utbildningsprogram. Grund- och ämnesstudier i sociologi kan avläggas som biämne utan begränsningar (se examensfordringar nedan). Även biämnesstuderande är välkomna att delta i de av läroämnet arrangerade kurserna som är öppna för alla. Fortsättningsstuderande inom andra utbildningsprogram kan få rätt att avlägga även de fördjupade studierna i sociologi. Studierätt för fördjupade studier ansöks av statsvetenskapliga fakulteten. I demografi är det möjligt att avlägga skilda grundstudier utan övriga studier i sociologi. Demografi lämpar sig som biämne bland annat för studerande inom statistik, socialpolitik, geografi, nationalekonomi och historia och ger färdigheter för magisterstudier i demografi.

Studier

Förhör läsåret 2009-2010

8101 Litteratur som motsvarar socialantropologins introduktionskurs (758101), T. Gross

103 Research Areas and Methods of Sociology (75103), T-K. Lehtonen

104 Introduction to Finnish Society (75104), faculty examination, T-K. Lehtonen

105 Sociologiska perspektiv och undersökningar (75105), fakultetstentamen, K.Snell

110 Introduction to Sociology (75110), faculy examination, M. Kortteinen

111 Introduction to demography (75111), faculty examination Oct , Dec , Feb and Apr , K. Silventoinen

122 Metoder i empirisk socialforskning, boktentamen för biämnesstuderande (75122), fakultetstentamen, T. Alkula

129 Sociologins klassiska tradition (75129), fakultetstentamen, A. Noro

130 Sociologisk forskning och samhällspolitisk debatt (75130), fakultetstentamen, R. Högbacka

134 Inriktningar inom sociologisk teori (75134), fakultetstentamen, A. Noro

1. Finlands befolkningsutveckling (75140), K. Silventoinen

Sociologins forskningsområden I och II, fakultetstentamen.

Examinatorer för forskningsområdena höstterminen 2010 Som examinator för kursen Sociologins forskningsområden II fungerar den i tabellen nämnda läraren endast i de fall då tentlitteraturen har valts från listan över forskningsområden inom ämnesstudierna. I de flesta fall är det ändamålsenligt att komma överens med handledaren för pro graduavhandlingen om tentböcker som direkt stöder arbetet med avhandlingen. Som examinator fungerar då handledaren om denna tillhör läroämnets fasta personal. I annat fall fungerar den lärare som nämns i tabellen nedan som examinator, i samarbete med handledaren.

Forskningsområde Tentator

420, 820 Hälsosociologi Sakari Karvonen

426, 826 Familjesociologi Anna-Maija Castrén

427, 827 Rätt, kontroll och samhälle Pekka Kosonen

4301, 7301 Barn- och ungdomssociologi Harriet Strandell

430, 830 Könssociologi Kirsi Eräranta

432, 832 Social interaktion Liisa Voutilainen

433, 833 Samhällsförändring och konflikter Pekka Kosonen

4331, 8331 Internationell migration och integration Lotta Haikkola

434, 834 Arbetslivs- och organisationsforskning Sirpa Wrede

435, 835 Stadssociologi Matti Kortteinen

437, 837 Kulturforskning Aino Sinnemäki

438, 838 Integrationens sociologi Pekka Kosonen

439, 839 Vetenskaps- och teknologiforskning Juha Tuunainen

4302, 8302 Hälsa, dödlighet och åldrande befolkning Karri Silventoinen

4303, 8303 Familjebildning och fruktsamhet Karri Silventoinen

4304, 8304 Globala befolkningsfrågor Riikka Shemeikka

447 Kandidatavhandling.

Tillvägagångssätt 1 (rekommenderas): Kandidatavhandlingen bearbetas utgående från slutarbete för kurs

Det rekommenderas att kandidatavhandlingen avläggs i samband med de forskningsområdeskurser som anordnas inom läroämnet. Man kommer då överens om ämnet för avhandlingen med den lärare som ansvarar för kursen. I forskningsområdeskurserna ingår vanligen en seminariedel. Seminariets centrala syfte är att stöda arbetet med kandidatavhandlingen. Även slutarbetet för kursen i kvalitativa metoder eller någon annan kurs kan bearbetas till kandidatavhandling. Om slutarbetet för forskningsområdeskursen eller för annan kurs görs i grupp, bör avhandlingen avgränsas från slutarbetet så att den studerandes självständiga insats kan bedömas.

Tillvägagångssätt 2: Kandidatavhandlingen utarbetas på basis av litteratur inom ett forskningsområde

Kandidatavhandlingen utarbetas vanligen i samband med en forskningsområdeskurs. Det är emellertid möjligt att utarbeta avhandlingen på basis av litteratur, om lämpliga kurser av en eller annan orsak inte kan erbjudas den studerande. Ämnet för en litteraturbaserad avhandling väljs bland ämnena för forskningsområdestenterna, i enlighet med läroämnets examensfordringar.

Anvisningar om litteraturbaserad avhandling ges innan arbetet påbörjas av den examinator för forskningsområdestentamen till vars ämnesområde avhandlingen hör. Studerande bör kontakta examinatorn i det valda forskningsområdet. Den studerande avfattar en halv sida lång beskrivning av det planerade ämnet för avhandlingen, som presenteras för examinatorn för forskningsområdet.

Examinatorn för forskningsområdet godkänner ämnet eller preciserar det och föreslår för den studerande litteratur som avhandlingen kunde basera sig på. Man kan använda sig av både den litteratur som finns i examensfordringarna för forskningsområdet i fråga och övrig litteratur.

Avhandlingen inlämnas till examinatorn för forskningsområdet, som läser och bedömer arbetet.

Språkgranskning och inlämning av avhandling för bedömning

Anvisningar gällande inlämning av kandidatavhandling för bedömning och språkgranskning finns på fakultetens sidor (på finska). http://www.valt.helsinki.fi/tiedekunta/opiskelu/tuteko/kielentarkastusohjeet.htm

6321 Litteraturtentamen i kvalitativa metoder (756321), fakultetstentamen, T-K. Lehtonen

408 Sociologins lärohistoria och klassiker (75408), fakultetstentamen, A. Noro

400 Inriktningar inom sociologisk teori II, fakultetstentamen, A. Noro

410 Nya infallsvinklar i den sociologiska debatten (75410), fakultetstentamen, P. Sulkunen

238 Befolkningsutveckling och samhälle (75238), fakultetstentamen, P. Martikainen

239 Demografins forskningsområden II (75239), fakultetstentamen, P. Martikainen

251 Utvecklingslinjer i demografi och befolkningspolitik (75251), fakultetstentamen, P. Martikainen

231 Demografiska metoder I (75231), fakultetstentamen, P. Martikainen

536 Demografiska metoder II (75536), fakultetstentamen, P. Martikainen

Studieperioderna i ovan nämnda tabell avläggs som litteraturtenter vid fakultetstentamen. Alla resultat meddelas på anslagstavlan för sociologi i aulan på Unionsgatan 35.

Kursledaren och föreläsaren meddelar under kursens och föreläsningarnas gång om kursers och föreläsningsseriers slutförhör och till dem tillhörande litteraturtentamina.

Lärarnas forskningsperioder

Vid Helsingfors universitet baserar sig undervisningen på forskning. För att detta skall vara möjligt bör lärarna kunna forska. Detta möjliggörs för lärarna i sociologi genom att en av läsårets fyra perioder avdelas för forskning. Under forskningsperioden håller lärarna inga föreläsningar eller seminarier. De har inte heller mottagningar och de arbetar eventuellt en del av tiden utomlands. Däremot är det möjligt att ordna träffar t.ex. gällande handledning av lärdomsprov och ämnesval för avhandling pro gradu. Träffar som ordnas under forskningsperioden skall avtalas på förhand via telefon eller e-post.

Forskningsperioderna för läsåret 2009 - 2010 äger rum enligt följande:

I perioden

II perioden Risto Alapuro, Harriet Strandell

III perioden Matti Kortteinen, Pekka Martikainen, Pekka Sulkunen

IV perioden Pekka Kosonen

Registrering av studieprestationer

Det är skäl att genast söka slutpåteckning för grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier så snart de krävda prestationerna för dessa har avlagts. Studeranden skall med hjälp av studieutdrag intyga att de behövliga studierna är avlagda då påteckning söks. Läroämnets kansli utfärdar inte studieutdrag.

För registreringen av studieprestationerna för grundstudierna eller ämnesstudierna bör studerande tillställa sociologins kansli ett studieutdrag där de studieperioder är antecknade som skall utgöra studiehelheten. Kansliet granskar innehållet i helheten och antecknar prestationen i studieregistret.

Anteckning för fördjupade studier i allmän sociologi fås från sociologins kansli.

Anteckning för fördjupade studier vid demografilinjen ges av professor Pekka Martikainen.

International students' advisor: University teacher Aino Sinnemäki.

"Bedömningsgrunder#

De allmänna grunderna för hur vitsord beräknas finns på sociologins anslagstavla och hemsida (http://www.valt.helsinki.fi/sosio/opiskelu/peruste.htm ). Examinatorn svarar på frågor gällande hur vitsord för enskilda tentamina har beräknats.

Studierådgivning

Handledning av nya huvudämnesstuderande i sociologi Förutom den handledning som anordnas av fakulteten ordnar läroämnet sociologi, efter introduktionskursen till finländsk sociologi, en orienteringsdag för nya studerande där planeringen av studierna i sociologi behandlas.

Studerandena gör upp två studieplaner i olika skeden av sina studier (förutom den plan som inlämnas det första året till fakulteten), som gås igenom tillsammans med läraren. Se närmare information ovan under rubriken Studieplaner.

För studerande som planerar sin avhandling pro gradu anordnas en sk. gradustimulanskurs som presenterar forskningen inom läroämnet sociologi och närliggande forskningsinstitut. Kursens syfte är att underlätta valet av avhandlingsämne och genomförandet av avhandlingen.

Amanuens Tapani Alkula (tel. 1912 3918, tapani.alkula@helsinki.fi) besvarar frågor gällande hur gamla och nya examensfordringar motsvarar varandra och hur studieprestationer från andra universitet kan tillgodoräknas i sociologistudierna. Lärarna ger information om sin egen undervisning. Information om proseminarierna ges av koordinatorerna (se undervisningsprogrammet). Frågor om förhör och bedömning av dem besvaras av examinatorn ifråga. Alla lärare i läroämnet ger under sin mottagningstid råd och handledning gällande allmänna problem i studierna. Om du inte vet till vilken lärare du skall vända dig kan du be om råd i läroämnets kansli.