Sociologiska institutionen

Sociologi som vetenskap

Sociologins undersökningsobjekt varierar från globalisering och hela samhällen till intima sociala relationer. Sociologin undersöker samhällsstrukturen och dess förändringar; institutioner, organisationer och samfund; social aktivitet och sociala nätverk; människors värden, attityder och talsätt.

Det sociologiska sättet att tänka gör det möjligt att ifrågasätta vardagliga uppfattningar och att medvetet undvika konventionella tankesätt. Då sociologins synpunkter och forskningsresultat går djupare än konventionella tankesätt, avslöjar dolda problem och visar nya alternativ, har sociologin en stark kritisk potential. Av samma orsaker är sociologin gångbar också i beslutsfattning och planering som kräver kompetent kunskap.

Studiernas målsättning

Målet är att sociologistuderande utbildas till experter, som självständigt kan söka och analysera information om sociala fenomen samt bearbeta och använda denna kunskap i olika uppgifter. Det är därför viktigt att fördjupa sig i begrepp och teorier; med stöd av dem kan man strukturera samhälleliga fenomen och framföra motiverade tolkningar om fenomenen. Det är också viktigt att behärska forskningsmetoderna, så att man kan skaffa och bearbeta empirisk kunskap och dra slutsatser på basis av kunskapen. Kunskapen härstammar vanligtvis från intervjuer och frågeformulär, register, dokument och andra skriftliga källor samt statistik, eller från observation och temaintervjuer. Man kan använda sig både statistiska och kvalitativa metoder. I studierna och som sociolog är det också viktigt att vara intresserad av samhället och dess problem samt att ha en förmåga att kunna tänka och arbeta självständigt. Det är viktigt att behärska modersmålet, men även övrig språkkunskap är av betydelse. Matematiska färdigheter är viktiga speciellt för demografer, men även studeranden vid den allmänna linjen har nytta av dem.

De flesta sociologer jobbar med planering, administration och statistiska uppgifter, som lärare inom vuxenutbildningen samt som journalister eller med andra informationsuppgifter. Många är forskare eller experter inom beslutsfattning.

Linjer

Kandidatstudierna är gemensamma för alla soiologistuderanden. För de fördjupade studierna, magistersstudierna, väljer studeranden antingen den allmänna linjen eller linjen för demografi.

Kandidatstudierna betonar ämnet som en samhällsvetenskap med bred bas. Centrala är teori och forskning som gäller samhällsstrukturen och social aktivitet. Vid ett senare skede av studierna bekantar sig studeranden med åtminstone två forskningsområden, t ex familjesociologi eller miljösociologi. Studeranden med avsikt att specialisera sig på demografi har i det här skedet möjlighet att välja forskningsområdena så att de stöder senare specialisering inom demografin.

Demografilinjens speciella mål är att ge färdigheter för sådana forsknings- och planeringsuppgifter, som förutsätter kännedom om befolkningsfenomen (befolkningstillväxt, nativitet, mortalitet och migration) och förmåga att analysera dem. Demografisk expertis och kunskap om statistiska metoder är viktiga i forskning och planering som gäller bl a utbildning, hälsovård, socialskydd, arbetskraftsadminstration och samhällsplanering. Utvecklingssamarbete som strävar till att lösa befolkningsproblemen i utvecklingsländerna är också ett arbetsfält för demografer. Demografiundervisningen är den mest omfattande i Finland.

Man kan också avlägga en skild studiehelhet i demografi. Studiehelheten kan ingå som ett biämne på sociologins allmänna linje eller för studier i andra utbildningsprogram.